Esimerkkejä ja lisäharjoituksia
Öva på att bedöma det kulturhistoriska värdet för den analoga bevarandeformen med hjälp av exempelmaterialet. Kom ihåg att det inte finns ett enda rätt sätt att tillämpa bedömningskriterierna. I det praktiska arbetet kan bedömningsfaserna delvis gå omlott. Det är en god idé att börja dokumentera bedömningsarbetet redan i början.
KUVA RUOTSIKSI: Planera – Utred – Bedöm och dokumentera - Arkivera

Faserna i bedömningen av det kulturhistoriska värdet. För att nå det slutliga bedömningsresultatet krävs vanligtvis flera bedömningsomgångar.
Övning 1: Medicinalstyrelsens beslutskoncept (onkohan käännöksessä virheellinen toimija (ts. länstyrelse) vrt. suomennos: Harjoitus 1: Lääninhallituksen päätöstoisteet)
Bekanta dig först med materialet och bakgrundsinformationen. Fundera sedan över svar på frågorna nedan och gör din egen bedömning med hjälp av bedömningsformuläret. Kontrollera till slut hur din bedömning gick.
FRÅGOR:
Kan Riksarkivets allmänna beslut om bevarandeformen från år 2023 KA/15927/28.02.01/2023 (linkki johtaa suomenkielisten sivujen päätöskohtaan) tillämpas på exempelmaterialet?
Kontrollerar du innehållet i varje arkivenhet under utredningsfasen eller kan du använda dig av urval?
Vad är resultatet av bedömningen av materialets kulturhistoriska värde?
Bakgrundsinformation om exempelmaterialet
Det material som bedöms är serie Da, besluts- och brevkoncept (Karin kysyy: Pitäisikö kuvan ja tekstin täsmätä? Kuvassa sarja Ca (ei Da).) i Norra Karelens länsstyrelses arkiv, allmänna avdelningen.

Besluts- och brevkoncepten från åren 1960–1986 har bundits in till böcker.
Du vet detta när du påbörjar bedömningen
Materialet är i analog form.
Materialet har producerats av Norra Karelens länsstyrelse. Länsstyrelsen var en statlig regionförvaltningsmyndighet, som var verksam mellan 1960 och 1997. Dess föregångare var Kuopio länsstyrelse och dess efterträdare Östra Finlands länsstyrelse.
Länsstyrelsen hade till uppgift att främja, bedöma och övervaka offentliga tjänster i området för det egna länet
inom konkurrens- och konsumentförvaltningen,
inom transportförvaltning,
inom rättsförvaltning,
inom utbildnings- och kulturförvaltning samt idrotts- och ungdomsväsendet,
inom räddningsförvaltning,
inom polisförvaltning,
inom social- och hälsovårdsförvaltning, livsmedelsförvaltning, veterinärmedicin och djurskydd.
Materialet ska i sin helhet genom ett gallringsbeslut från Riksarkivet förvaras varaktigt, det vill säga arkiveras.
Avsikten är att digitalisera materialet.

Banden har pappomslag och är klädda med tyg och papper.

Kvaliteten på det använda pappret är bra, till och med utmärkt.
✅ Gör en bedömning |
✅ Kontrollera hur din bedömning gick |
Övning 2: Arkivet vid Åbo länssjukhus
Öva på bedömningen av det kulturhistoriska värdet med hjälp av exempelmaterialet. Bekanta dig först med materialet och bakgrundsinformationen. Fundera sedan över svaren på frågorna nedan och gör din egen bedömning med hjälp av bedömningsblanketten. Kontrollera till slut hur din bedömning gick.
FRÅGOR:
Kan Riksarkivets allmänna beslut om bevarandeformen från år 2023 KA/15927/28.02.01/2023 (linkki johtaa suomenkielisten verkkosivujen päätöskohtaan) tillämpas på exempelmaterialet?
Kontrollerar du innehållet i varje arkivenhet under utredningsfasen eller kan du använda dig av urval?
Vad är resultatet av bedömningen av materialets kulturhistoriska värde?
Bakgrundsinformation om exempelmaterialet
Det material som ska bedömas är brev som inkommit till ekonomiförvaltaren på Åbo länssjukhus.

Breven förvaras i en arkivbox och är inte bundna. Personuppgifterna har täckts över med bildbehandling.
Du vet detta när du påbörjar bedömningen
Materialet är i analog form.
Materialet har skapats av Åbo länssjukhus. Länssjukhusets föregångare, Åbo länslasarett, var det första sjukhuset i Finland. Det inledde sin verksamhet 1759. Sjukhuset drevs av staten.
Åbo länssjukhus blev 1958 Åbo universitetssjukhus, som ägdes av ett kommunförbund.
Materialet ska i sin helhet genom ett gallringsbeslut från Riksarkivet förvaras varaktigt, det vill säga arkiveras.
Avsikten är att digitalisera materialet.
✅ Gör bedömningen |
✅ Kontrollera hur din bedömning gick |
Övning 3: Byggnadsstyrelsens ritningssamling II
Bekanta dig först med materialet och bakgrundsinformationen. Fundera sedan över svaren på frågorna nedan och gör din egen bedömning med hjälp av bedömningsblanketten. Kontrollera till slut hur din bedömning gick.
FRÅGOR:
Kan Riksarkivets allmänna beslut om bevarandeformen från år 2023 KA/15927/28.02.01/2023 (linkki johtaa suomenkielisten verkkosivujen ko. päätöskohtaan) tillämpas på exempelmaterialet?
Kontrollerar du innehållet i varje arkivenhet under utredningsfasen eller kan du använda dig av urval?
Vad är resultatet av bedömningen av materialets kulturhistoriska värde?
Bakgrundsinformation om exempelmaterialet. Det material som ska bedömas är Byggnadsstyrelsens ritningssamling II.

Fasadritningen av Landsarkivet i Åbo (ok? käännöksessä ei linkitystä) från 1931 är i bra skick. Byggnadsstyrelsens ritningar II (samling). Ib KULTURBYGGNADER. Ibb Bibliotek och arkiv. RakH II Ibb. 7:/- - 1-8. [Åbo, Landsarkivet: detaljritning; grunder; snitt; fasader]. (--). Fil 6. Riksarkivet. Hämtad 26.4.2024.
Du vet detta när du påbörjar bedömningen
Materialet är i analog form.
Samlingen Byggnadsstyrelsens ritningar II innehåller i synnerhet arkitektritningar som dokumenterar den offentliga byggnadsverksamheten.
Byggnadsstyrelsens föregångare Intendentskontoret grundades 1811. Kontoret ansvarade för att kontrollera ritningar och kostnadsberäkningar för kyrkor och andra offentliga byggnader och sedan skicka dem till kejsaren för godkännande. År 1865 ändrades Intendentskontorets namn till Överstyrelsen för allmänna byggnaderna. År 1936 ändrades Överstyrelsen för allmänna byggnaderna till Byggnadsstyrelsen.
Samlingen innehåller också några ritningar av byggnader som ägs eller tidigare ägdes av andra förvaltningar än staten och ritningar också från tiden före 1811. Samlingen innehåller även ritningar av byggnader som finns kvar i det avträdda området och ritningar på orealiserade byggnadsplaner från tiden efter 1929 (-1939).
Arkitekturritningarna beskriver byggnadernas fasader, grunder, snitt och placering. De åtföljs ofta av olika detaljritningar.
Byggnaderna är indelade i tio serier enligt deras avsedda användning, vilka var och en är ytterligare indelade i 3–6 underserier. I varje serie är byggnaderna först ordnade efter plats och sedan i alfabetisk ordning efter projektnamn eller adress.
Materialet ska i sin helhet genom ett gallringsbeslut från Riksarkivet förvaras varaktigt, det vill säga arkiveras.
Materialet har delvis digitaliserats.
Här är några kännetecken för kart- och ritningsmaterial som förvaras väl och dåligt.
Mycket bra beständighet i bästa fall 👍
Blå och bruna kopior, en gammal fotografisk metod som ofta används för att framställa byggnadsritningar på papper av god kvalitet.
Vaxat papper, vaxat textilunderlag (varp- och inslagsgarn synliga), blåaktigt.
Polyesterplast, i bruk sedan 1970-talet, ingen störande lukt.
Följande har dålig beständighet 👎
Transparent papper, smulas sönder och rivs, nästan omöjligt att reparera.
PVC (polyvinylkloridplast). Materialet frigör gaser, har dålig hållbarhet och minskar hållbarheten hos omgivande material. En dålig lukt som kännetecken.
Cellulosaacetatplast, dålig hållbarhet, gammal metod, så skador syns oftast.
Kopior gjorda med ammoniakmetoden. Bleks, kännetecknas av en illaluktande lukt.
✅ Gör bedömningen |
✅ Kontrollera hur din bedömning gick |