Öva på att bedöma det kulturhistoriska värdet för den analoga bevarandeformen med hjälp av exempelmaterialet. Kom ihåg attdet inte finns ett enda rätt sätt att tillämpa bedömningskriterierna.I det praktiska arbetet kan bedömningsfaserna delvis gå omlott. Det är en god idé att börja dokumentera bedömningsarbetet redan i början.
Bild. Faserna vid bedömningen av det kulturhistoriska värdet. För att nå det slutliga bedömningsresultatet krävs vanligtvis flera bedömningsomgångar.
Övning 1: Länsstyrelsens beslutskoncept
Bekanta dig först med materialet och bakgrundsinformationen. Fundera sedan över svar på frågorna nedan och gör din egen bedömning med hjälp av bedömningsformuläret. Kontrollera till slut hur din bedömning gick.
FRÅGOR:
Kan Riksarkivets allmänna beslut om bevarandeformen från år 2023 KA/15927/28.02.01/2023 tillämpas på exempelmaterialet?
Kontrollerar du innehållet i varje arkivenhet under utredningsfasen eller kan du använda dig av urval?
Vad är resultatet av bedömningen av materialets kulturhistoriska värde?
Bakgrundsinformation om exempelmaterialet
Det material som bedöms är serie Da Besluts- och brevkopior i arkivet efter allmänna avdelningen vid länsstyrelsen i Norra Karelens län.
Besluts- och brevkoncepten från åren 1960–1986 har bundits in till böcker.
Du vet detta när du påbörjar bedömningen
Materialet är i analog form.
Materialet har upprättats av Norra Karelens länsstyrelse. Länsstyrelsen var en statlig regionförvaltningsmyndighet, som var verksam mellan 1960 och 1997. Dess föregångare var Kuopio länsstyrelse och dess efterträdare Östra Finlands länsstyrelse.
Länsstyrelsen hade till uppgift att främja, bedöma och övervaka offentliga tjänster i området för det egna länet
inom konkurrens- och konsumentförvaltning,
inom transportförvaltning,
inom rättsförvaltning,
inom utbildnings- och kulturförvaltning samt idrotts- och ungdomsväsendet,
inom räddningsförvaltning,
inom polisförvaltning,
inom social- och hälsovårdsförvaltning, livsmedelsförvaltning, veterinärmedicin och djurskydd.
Materialet ska i sin helhet genom ett gallringsbeslut från Riksarkivet förvaras varaktigt, det vill säga arkiveras.
Avsikten är att digitalisera materialet.
Banden har pappomslag och är klädda med tyg och papper.
Kvaliteten på det använda pappret är bra, till och med utmärkt.
✅ Gör en bedömning
✔ Bekanta dig med materialet och dess bakgrundsinformation
Besluts- och brevkopiorna är från åren 1960–1986.
Det finns 29 hyllmeter (hm) handlingar.
Besluts- och brevkopiorna har skrivits direkt på papper eller genom kalkerpapper, det vill säga karbonpapper, med skrivmaskin eller så har de producerats med kopieringsmaskin. Handlingarna har perforerats och sannolikt förvarats i kontorsmappar innan de bundits in.
Papperet är typiskt A4-papper från den här perioden, omslagen är av papp. Banden är klädda med tyg och papper. Materialets skick är bra.
Mellan kopiorna finns enstaka handskrivna anteckningar och inbundna sammanställningssidor.
Handlingarna innehåller inga konstnärliga eller estetiska inslag, pärmarna på banden är marmorerade eller odekorerade.
Materialet består av följande underserier:
✔ Fyll i bedömningsblanketten
Gör sedan bedömningen. Utnyttja bedömningsblanketten.
Använd kategorierna för det kulturhistoriska värdet och bedömningskriterierna.
Kom ihåg att en handling kan placeras i kategori 1 endast om följande kriterier uppfylls:
kriterium 1: Skick
och minst ett av de andra kriterierna.
I andra fall faller handlingen under kategori 2 Handlingar som ska arkiveras i digitalt format.
Öva på bedömningen av det kulturhistoriska värdet med hjälp av exempelmaterialet. Bekanta dig först med materialet och bakgrundsinformationen. Fundera sedan över svaren på frågorna nedan och gör din egen bedömning med hjälp av bedömningsblanketten. Kontrollera till slut hur din bedömning gick.
FRÅGOR:
Kan Riksarkivets allmänna beslut om bevarandeformen från år 2023 KA/15927/28.02.01/2023 tillämpas på exempelmaterialet?
Kontrollerar du innehållet i varje arkivenhet under utredningsfasen eller kan du använda dig av urval?
Vad är resultatet av bedömningen av materialets kulturhistoriska värde?
Bakgrundsinformation om exempelmaterialet
Det material som ska bedömas är brev som inkommit till sjukhusekonomen vid Åbo länssjukhus.
Breven förvaras i en arkivbox och är inte inbundna. Personuppgifterna har täckts över med bildbehandling.
Du vet detta när du påbörjar bedömningen
Materialet är i analog form.
Materialet har tillkommit vid Åbo länssjukhus. Länssjukhusets föregångare, Åbo länslasarett, var det första sjukhuset i Finland. Det inledde sin verksamhet 1759. Sjukhuset drevs av staten.
Åbo länssjukhus blev 1958 Åbo universitetssjukhus, som ägdes av ett kommunförbund.
Materialet ska i sin helhet genom ett gallringsbeslut från Riksarkivet förvaras varaktigt, det vill säga arkiveras.
Avsikten är att digitalisera materialet.
✅ Gör bedömningen
✔ Bekanta dig med materialet och dess bakgrundsinformation:
De mottagna breven är från 1947–1957.
Det finns 0,1 hm brev.
Breven är både maskinskrivna och handskrivna. Papperet är ett ganska tunt A4-papper som är typiskt för perioden, med viss variation i kvaliteten. Materialets skick är mestadels bra.
Breven har stämplar och handskrivna anteckningar, men inga sigill. Bland dem finns ett kuvert med frimärken.
Breven innehåller inte några konstnärliga eller estetiska inslag utan är vanliga brev från myndigheter eller privatpersoner.
Breven har som brukligt anteckningar om mottagandet och underskrifter av avsändaren.
✔ Fyll i bedömningsblanketten
Gör sedan bedömningen. Utnyttja bedömningsblanketten.
Använd kategorierna för det kulturhistoriska värdet och bedömningskriterierna.
Kom ihåg att en handling kan placeras i kategori 1 endast om följande kriterier uppfylls:
kriterium 1: Skick
och minst ett av de andra kriterierna.
I andra fall hör handlingen till kategori 2 Handlingar som ska arkiveras i digitalt format.
Dra nytta av stödfrågorna när du går igenom materialet och gör bedömningen.
Svara "Ja", "Nej" eller "Vet ej" på frågorna. Om det behövs kan du gå tillbaka och fundera på frågorna igen.
✅ Kontrollera hur din bedömning gick
1. Kan det allmänna beslutet om bevarandeformen från år 2023 tillämpas på bedömningen av materialet?
Det allmänna beslutet om bevarandeformen från 2023 kan tillämpas på bedömningen av uppgifterna, eftersom:
Åbo länssjukhus arkiv omfattas av tillämpningsområdet för beslutet.
Handlingarna är analoga handlingar.
De analoga handlingar som planeras att digitaliseras skapades före 1.1.2022.
Handlingarna omfattas av ett gallringsbeslut för varaktig förvaring (arkivering).
2. Kontrollerar du innehållet i varje arkivenhet under utredningsfasen eller kan du här använda dig av urval?
Materialet är så litet att varje arkivenhet ska gås igenom.
3. Vad är resultatet av bedömningen av materialets kulturhistoriska värde?
Av kriterierna uppfylls enbart 1. Skick, varför handlingarna arkiveras endast i digitalt format. Ett enskilt frimärke i allmän användning är inte tillräcklig för att uppfylla kriterium 4. Materiella tilläggsegenskaper.
Bekanta dig först med materialet och bakgrundsinformationen. Fundera sedan över svaren på frågorna nedan och gör din egen bedömning med hjälp av bedömningsblanketten. Kontrollera till slut hur din bedömning gick.
FRÅGOR:
Kan Riksarkivets allmänna beslut om bevarandeformen från år 2023 KA/15927/28.02.01/2023tillämpas på exempelmaterialet?
Kontrollerar du innehållet i varje arkivenhet under utredningsfasen eller kan du använda dig av urval?
Vad är resultatet av bedömningen av materialets kulturhistoriska värde?
Bakgrundsinformation om exempelmaterialet.Det material som ska bedömas är Byggnadsstyrelsens ritningssamling II.
Fasadritningen av landsarkivet i Åbo från 1931 är i bra skick. Byggnadsstyrelsens ritningar II (samling). Ib KULTURBYGGNADER. Ibb Bibliotek och arkiv. RakH II Ibb. 7:/- - 1-8. [Åbo, Landsarkivet: detaljritning; grunder; snitt; fasader]. (--). Fil 6. Riksarkivet. Hämtad 26.4.2024.
Du vet detta när du påbörjar bedömningen
Materialet är i analog form.
Samlingen Byggnadsstyrelsens ritningar II innehåller i synnerhet arkitektritningar som dokumenterar den offentliga byggnadsverksamheten.
Byggnadsstyrelsens föregångare Intendentskontoret grundades 1811. Kontoret ansvarade för att kontrollera ritningar och kostnadsberäkningar för kyrkor och andra offentliga byggnader och sedan skicka dem till kejsaren för godkännande. År 1865 ändrades Intendentskontorets namn till Överstyrelsen för allmänna byggnaderna. År 1936 ändrades Överstyrelsen för allmänna byggnaderna till Byggnadsstyrelsen.
Samlingen innehåller också några ritningar av byggnader som ägs eller tidigare ägdes av andra förvaltningar än staten och ritningar också från tiden före 1811. Samlingen innehåller även ritningar av byggnader som finns kvar i det avträdda området och ritningar på orealiserade byggnadsplaner från tiden efter 1929 (-1939).
Arkitekturritningarna beskriver byggnadernas fasader, grunder, snitt och placering. De åtföljs ofta av olika detaljritningar.
Byggnaderna är indelade i tio serier enligt deras avsedda användning, vilka var och en är ytterligare indelade i 3–6 underserier. I varje serie är byggnaderna först ordnade efter ort och sedan i alfabetisk ordning efter projektnamn eller adress.
Materialet ska i sin helhet genom ett gallringsbeslut från Riksarkivet förvaras varaktigt, det vill säga arkiveras.
Materialet har delvis digitaliserats.
Här är några kännetecken för kart- och ritningsmaterial som förvaras väl och dåligt.
Mycket bra beständighet i bästa fall 👍
Blå och bruna kopior, en gammal fotografisk metod som ofta används för att framställa byggnadsritningar på papper av god kvalitet.
Vaxat papper, vaxat textilunderlag (varp- och inslagsgarn synliga), blåaktigt.
Polyesterplast, i bruk sedan 1970-talet, ingen störande lukt.
Följande har dålig beständighet 👎
Transparent papper, smulas sönder och rivs, nästan omöjligt att reparera.
PVC (polyvinylkloridplast). Materialet frigör gaser, har dålig hållbarhet och minskar hållbarheten hos omgivande material. En dålig lukt som kännetecken.
Cellulosaacetatplast, dålig hållbarhet, gammal metod, så skador syns oftast.
Kopior gjorda med ammoniakmetoden. Bleks, kännetecknas av en illaluktande lukt.
✅ Gör bedömningen
✔ Bekanta dig med materialet och dess bakgrundsinformation
Byggnadsritningarna är från åren 1811–1939.
Det exakta antalet ritningar är inte känt. Uppskattningsvis rör det sig om cirka 1 000 ritningar.
Ritningarna har producerats på olika lagringsunderlag. Åtminstone vaxpapper, lumphaltigt papper och träfiberbaserat papper kan kännas igen.
Ritningarnas skick varierar, dels beroende på papperskvaliteten och märkningsmedlet, dels beroende på tidigare förvaringsförhållanden och användningen. De flesta kartorna är i gott skick, och de som är i dåligt skick kan repareras av en konservator.
Ritningarna har ritats för hand. Ritningarna innehåller också handskrivna anteckningar. En del av ritningarna är blåa och bruna kopior.
Ritningarnas skick varierar, dels beroende på papperskvaliteten och märkningsmedlet, dels beroende på tidigare förvaringsförhållanden och användningen. För det mesta är skicket bra.
Ritningarna innehåller konstnärliga och estetiska inslag. En del av byggnaderna har ett arkitektoniskt och historiskt värde och är skyddade.
Planritning över landsarkivet i Åbo. Ritningen har troligen framställts med hjälp av blå- eller brunkopieringsmetoden.
Planritning över Jyväskylän yhteiskoulu (2:a våningen) från 1927, ritad på vaxpapper. Byggnadsstyrelsens ritningar II (samling). Id BYGGNADER INOM UTBILDNINGSVÄSENDET. Idb Läroverk. RakH II Idb. 94:/- - 1-4. [Jyväskylä, yhteislyseo]. (--). Fil 9. Riksarkivet. Hämtad 10.5.2024.
Materialet består av följande underserier:
✔ Fyll i bedömningsblanketten
Gör sedan bedömningen. Utnyttja bedömningsblanketten.
Använd kategorierna för det kulturhistoriska värdet och bedömningskriterierna.
Kom ihåg att en handling kan placeras i kategori 1 endast om följande kriterier är uppfyllda:
kriterium 1: Skick
och minst ett av de andra kriterierna.
I andra hör handlingen under kategori 2 Handlingar som ska arkiveras i digitalt format.