Home-epäillyn tai homeisen aineiston käsittely
Ta del av Riksarkivets handledning om behandling av mögelmisstänkt eller mögligt arkivmaterial. Syftet med handledningen är att bidra till att säkerställa bevarandet av mögelskadat material och att förebygga uppkomsten av mögelproblem i arkivmaterial. I handledningen betonas vikten av personligt skydd vid behandlingen av mögelmisstänkt eller mögligt material.
Vad kommer du att lära dig? Du kommer att lära dig att veta vad mögel är, hur man förhindrar att mögelproblem uppstår i arkiv och hur man identifierar mögelproblem som redan har uppstått. Du får också lära dig hur du rengör mögligt arkivmaterial och hur du skyddar dig själv och andra när ni ska hantera misstänkt mögel eller mögligt material.
Vem är handledningen avsedd för? Handledningen är avsedd för alla som arbetar med analoga handlingar och arkiv.
Vad innehåller handledningen? I handledningen hittar du grundläggande information om mögel och dess inverkan samt om hanteringen av mögligt arkivmaterial.
Vad bör du veta innan du läser handledningen? Du är förtrogen med grundläggande begrepp inom arkivering och verksamhetsmiljön.
|
|
BEKANTA DIG MED DE HÄRVad är mögel?
Mögel är mikroorganismer, dvs. mikrober, tillsammans med bland annat bakterier, virus och jäst. Mikrober finns överallt i vår livsmiljö som en naturlig del av livets kretslopp.
Mögel bildar en svampgrupp bestående av flera kända och ännu okända mögelsvampsläkten. Det växer i form av flercelliga grenade trådar och förökar sig vanligen med hjälp av sporer. Sporer som bildas vid mycelernas ändar sprider sig över vidsträckta områden med hjälp av luftströmmar.
Mögel finns i naturen som en viktig del av nedbrytningen av organiskt material. Det används inom livsmedels- och läkemedelsindustrin. Det finns mögelsporer på alla ytor både utomhus och inomhus. Sporerna följer med luftströmmarna från ett material till ett annat, och inomhus kan de sprida sig genom ventilationen till olika utrymmen.
Möglets skadeverkningar för människor framkommer när mögel växer på platser där det orsakar hälsoproblem eller skadar material till exempel i byggnader. Många mögelarter kan producera gifter, dvs. mykotoxiner, som är gasformiga metaboliter av mögel. Med hjälp av mykotoxiner hämmar möglet tillväxten av konkurrerande mikrober.
Gynnsamma tillväxtförhållanden för mögel
Mögel kan växa under mycket olika förhållanden. För att växa och föröka sig behöver möglet först och främst syre, och dessutom vatten och näring. En del mögel kan använda luftens relativa fuktighet som vattenkälla.
Oftast är tillväxtförhållandena gynnsamma för mögel om luftens relativa fuktighet överstiger 65 procent och temperaturen ligger mellan +4 och +30 grader. Det finns inget bladgrönt (klorofyll) i mögel, vilket gör att det kan växa även i mörker.
Homeet voivat kasvaa hyvin erilaisissa olosuhteissa. Kasvaakseen ja lisääntyäkseen homeet tarvitsevat ennen kaikkea happea, jonka lisäksi homeet tarvitsevat myös vettä ja ravintoa. Osa homeista kykenee käyttämään ilman suhteellista kosteutta vedenlähteenä.
Dokumentärt kulturarv som arkiveras i analog form består bland annat av kartor, byggnadsritningar, fotosamlingar, band och århundraden gamla handlingar. Huvudsakligen är materialet i pappersform, som är känsligt för förändringar i förvaringsförhållandena. Felaktiga förvaringsutrymmen eller vattenskador äventyrar bevarandet av material som ska arkiveras i analog form genom att det utsätts för mögelproblem.
Möglets effekter på människan
Friska människor har ett gott immunförsvar mot mögel. Mögel smittar inte människan. Människans kropp bildar antikroppar mot mögel i blodet under hela livstiden.
Mögel kan dock orsaka hälsobesvär för människor. Symtomen är individuella och påverkas bland annat av mögelsvampsläktet, exponeringens längd och det allmänna hälsotillståndet. Symtomen som mögel orsakar är bland annat trötthet, huvudvärk, yrsel, hudbesvär, ögonirritation, snuva och andnöd. Vanligtvis försvinner symtomen när exponeringen för mögel upphör.
Mögel som avsöndrar mykotoxiner kan också ha allvarligare konsekvenser än de som beskrivs ovan. Det kan till exempel producera karcinogena, dvs. cancerframkallande toxiner.
📚 Läs mer om effekterna av exponering för mögel på Andningsförbundets webbplats.
Förebyggande av mögelproblem i arkiv
Med god planering och på förhand fastställda beredskapsåtgärder kan man rädda värdefulla arkivmaterial från skador eller åtminstone bereda mer tid för att rädda dem.
För att förhindra mögelproblem ska man se till att
det finns lämpliga arkivutrymmen
det finns beredskap för oväntade situationer, såsom vattenskador.
Mögelproblemen i arkiv är ofta en följd av vattenskador, varvid arkivmaterialet har blivit vått. Arkivmaterial som har blivit vått i samband med en vattenskada måste torkas så snabbt som möjligt, eftersom risken för mögel är stor – mögeltrådar kan börja växa och sporer kan börja sprida sig inom 24–48 timmar.
Om det finns mycket material som skadats vid vattenläckage, kan en del av materialet frysas ner för att torkningen ska kunna göras i mindre partier. Det blöta materialet bör frysas innan det har uppstått mögel i materialet. Om man fryser ner redan mögligt material övergår mögelsporerna till ett passivt tillstånd där de förblir livskraftiga även under en lång tid. Om förhållandena senare blir gynnsamma, aktiveras möglet på nytt. Nedfrysningen eliminerar inte möglet, men den kan öka tiden för att rädda materialet. Nedfrysningen eliminerar inte möglet, men den kan ge mera tid för att rädda materialet.
Pappersmaterial behöver inte alltid bli helt blött, utan mögel kan växa på papperets yta om luftens relativa fuktighet under en längre tid överstiger 65 procent. Ett kännetecken för vått papper är att papperet ser vågigt ut (se bild 1). Papperet har vanligen också fuktränder.
Problem med inomhusluften i olika byggnader innebär dock inte nödvändigtvis att det arkivmaterial som förvaras i lokalerna är mögligt. Mögel kräver alltid att materialet blivit blött eller att luftfuktigheten varit hög i en lång tid.
Bild 1: Vågighet orsakad av fuktskada i pappersmaterial.
I arkivmaterial kan mögel använda bland annat papperets cellulosa, lump, lim- och fyllnadsmedel samt bläck som näring. Poröst papper är mer utsatt för mögeltillväxt än tätt papper. När möglet växer producerar det enzymer som bryter ner näringen så att den passar för möglet.
Identifiering av mögelproblem
Mögel gör papperet skörare och mjukare, vilket kan leda till att det bildas tomma områden i papperet (se bilderna 2 och 3). Mögel kan också få papperen att klistra ihop sig, vilket gör att man inte kan ta isär hopklistrade papper genom att riva eller dra.
.png/7a4301fb-65f4-d2b1-5581-691c31ae3d3d?t=1678364602239)
Bilder 2 och 3: Mögelskadade band.
Bild 4: Missfärgningar orsakade av mögel.
En del av mögelarterna färgar papperet gult, rött, blått, grönt eller brunt (se bild 4). Andra förekommer på pappersytor som dammliknande lösa lager
Det är svårt att identifiera mögel eftersom mögel kan förväxlas med till exempel smuts, sot, damm eller foxing-fläckar på papper (se bild 5), dvs. bruna fläckar som orsakas av bland annat föroreningar eller metallpartiklar.
Bild 5: Foxing-fläckar.
Lukten av mögel kan variera från en unken källare till sött äpple. Mögel kan också vara helt luktfritt.
När du misstänker mögel
När du misstänker att det finns mögel i arkivmaterialet, skydda dig själv, det övriga materialet och utrymmena.
Inhämta en bekräftelse på misstanken om mögel. Korrekta åtgärder förhindrar tillväxten av det eventuella möglet och spridningen av mögelsporer från materialet och utrymmena samt säkerställer det personliga skyddet.
Använd alltid korrekt skyddsutrustning när du behandlar mögelmisstänkt eller mögligt material.
Om du misstänker att det finns mögel i arkivmaterial, ska du isolera materialet från det övriga materialet och se till att förhållandena i förvaringsutrymmet överensstämmer med rekommendationerna.
I Riksarkivets föreskrift om arkivutrymmen anges att
temperaturen i arkivutrymmena ska vara +16–+20 grader
den relativa luftfuktigheten ska vara 40–50 % (daglig variationsmarginal ±1°C; ±3 % RF).
Under dessa förhållanden kan mögel vanligtvis inte växa utan är i passivt tillstånd.
Vid hanteringen av mögelskador är det viktigt att man hindrar spridningen av sporerna från det mögliga materialet och utrymmet till annat material och andra utrymmen. Det mögelmisstänkta eller mögliga materialet kan isoleras till exempel i ett skyddsfodral eller lindas in i ett skyddspapper för att förhindra spridningen av mögelsporer.
Det mögelmisstänkta eller mögliga materialet ska inte lindas in i plast, eftersom plast som är lufttät kan orsaka ett mikroklimat som främjar mögeltillväxten. Plast kan endast anses motiverat i samband med korta transporter. Det är också bra att komma ihåg att mögelmisstänkt eller mögligt material inte får förvaras i utrymmen som kontinuerligt används av människor.
Det är viktigt att få en bekräftelse på misstanken om mögel. Anlita vid behov en expert vid identifieringen av mögel. Om mögel upptäcks i materialet är det bra att påbörja mögelrengöringen så snart som möjligt för att säkerställa bevarandet av materialet och trygga det personliga skyddet. Kom ihåg att mögelrengöringen alltid ska utföras av en expert inom området.
Korrekt skyddsutrustning vid behandling av mögelmisstänkt eller mögligt material
När du behandlar mögelmisstänkt eller mögligt material ska du använda andningsskydd av minst klass FFP3. Andningsskydd finns både för engångsbruk och för återanvändning. En friskluftsmask med lämpliga filter är ett behagligt alternativ, eftersom andningsmotståndet är mindre jämfört med många andra andningsskydd.
Använd också skyddshandskar, eftersom mögelgifter också kan absorberas genom huden. Till exempel puderfria vinylhandskar för engångsbruk passar bra som skyddshandskar. Bomullshandskar får inte användas för behandling av mögligt material.
Använd andningsskydd av minst klass FFP3 och till exempel puderfria vinylhandskar för engångsbruk när du hanterar mögelmisstänkt eller mögligt material. Också andra skyddskläder för engångsbruk rekommenderas vid hanteringen.
Också andra skyddskläder för engångsbruk rekommenderas vid hanteringen. Det finns flera olika alternativ, från lösärmar till overaller. En skyddsoverall med huva ger det bästa skyddet. Den behövliga skyddsutrustningen beror på det utrymme där materialet behandlas. Om man inte använder skyddskläder för engångsbruk ska man tvätta de kläder som man använt omedelbart efter användningen.
Dessutom kan man använda ögonskydd. Hörselskydd skyddar öronen på den som utför mögelrengöring mot bullerskador.
Efter användningen ska all engångsutrustning förslutas i en tät plastpåse och slängas tillsammans med hushållsavfallet. Skyddsutrustning för återanvändning, till exempel en friskluftsmask, ska efter varje användning rengöras till exempel med desinfektionsdukar för engångsbruk.
Rengöring och rengöringsmetoder
Innan arbetet påbörjas är det bra att noga planera åtgärderna och stegen för rengöring av mögelfritt arkivmaterial i arkiv som lider av inomhusluftsproblem eller arkivmaterial som av en eller annan orsak blivit mögligt. I rengöringsarbetet ska särskild uppmärksamhet även fästas vid arbetarskyddet. Rengöringen av mögligt material ska anförtros experter på området.
Valet av arbetsmetoder beror i hög grad till exempel på materialets skick. Särskilt när det gäller att sätta sköra eller på annat sätt utmanande arkivmaterial i användbart skick är det bra att anlita konservatorer.
Information om professionella konservatorer kan fås till exempel via Nordiska Konservatorförbundet Finland rf (länk till webbsida).
Konservatorn gör en bedömning av det skadade materialets skick så att man kan välja rätt metoder, verktyg och material för att säkerställa bevarandet av arkivmaterialet.
Mögelskadat material kan vara
material som ska våtbehandlas
material som ska dammsugas
Oftast dammsugs det mögelskadade materialet med en dammsugare med HEPA-filter. Behandlingen och dammsugningen av materialet ska utföras i ett utrymme med god ventilation. Dammsugningen kan göras till exempel genom att använda punktutsugning, i ett dragskåp eller i ett utrymme med undertrycksreglering som isolerats för behandling av materialet, och vars frånluft förs ut direkt ur byggnaden. Det väsentliga är att hindra att mögelsporer sprids via ventilationskanaler och andra vägar till andra utrymmen. Ett dammsugarmunstycke med borste avlägsnar sporer ganska effektivt, men det kan bli mögeltoxiner kvar i materialet.
Papperskonservatorer kan vid behov tvätta mögligt material, men våtbehandlingar avlägsnar inte till exempel lukter och missfärgningar helt och hållet. Dessutom är det osäkert om mykotoxiner, dvs. gasformiga metaboliter, kan avlägsnas genom våtbehandling. Våtbehandlingar utgör också en risk för att möglet aktiveras. Det finns inte många kända metoder för att effektivt avlägsna missfärgningar och mykotoxiner som orsakas av mögel.
Rengöring av mögelfritt material i utrymmen med problem med inomhusluften
Om problem med inomhusluften konstateras i arkivet, men materialet inte är blött eller fuktat, kan arkivmaterialet iståndsättas med små åtgärder. Arkivmaterialet ska överföras för rengöring till ett separat arbetsutrymme, där det inte finns problem med inomhusluften.
Under rengöringen ska man se till att ventilationen är god. Vid rengöringen kan man använda olika hjälpmedel, till exempel en anordning för punktutsugning. Rengöringen kan också utföras i små partier i täckta utrymmen utomhus. Då ska man försäkra sig om att det är uppehållsväder och vindstilla. Dessutom ska man använda ovannämnda lämpliga personliga skyddsutrustning.
Om materialet är skyddat i förvaringsmedel, ska man dammsuga eventuella mögelsporer på deras yta med en dammsugare med HEPA-filter och ett mjukt borstmunstycke. Efter dammsugningen ska man kontrollera att det inte finns några synliga tecken på mögel i materialet i förvaringsmedlen. Oskyddat material ska dammsugas försiktigt med borstmunstycket på låg effekt. Om det är fråga om skört material är det bra att anlita en konservator. Det rekommenderas att förvaringsmedel som är i dåligt skick byts ut i samband med dammsugningen. Vid valet av nya förvaringsmedel rekommenderas att Riksarkivets anvisningar om skyddsmaterial används. Efter dammsugningen kan materialet flyttas till ett rent förvaringsutrymme med lämpliga förhållanden.
Det arbetsutrymme som använts för rengöringen ska städas noggrant efter rengöringen, eftersom till exempel eventuella mögelsporer på förvaringsmedlens yta kan ha spridit sig till arbetsutrymmet.
Rengöring av mögligt material
Mögligt material ska rengöras av en expert inom området som har behövlig kunskap om behandling av mögligt material och personligt skydd.
Det mögliga materialet ska överföras till ett separat arbetsutrymme för rengöring. Rengöringen kan också utföras i ett utrymme där det finns annat mögligt material, men efter rengöringen ska materialet flyttas till ett annat utrymme. I ett idealtillstånd kan det mögliga materialet behandlas säkert i ett dragskåp. Det är viktigt att tänka igenom arbetsfaserna så att mögelsporerna inte sprider sig till annat material och andra utrymmen.
När det mögliga materialet har rengjorts ska man byta ut de gamla förvaringsmedlen, såsom knappbandsboxar. Det rengjorda materialet ska placeras i förvaringsmedel som uppfyller kraven i Riksarkivets anvisningar om skyddsmaterial.
Uppgifter om mögelrengöringen ska antecknas på förvaringmedlen och i de system som beskriver materialet, eftersom man inte heller efter rengöringen kan vara helt säker på att allt mögel har avlägsnats. Framöver bör man använda åtminstone skyddshandskar vid behandling av det rengjorda materialet. Om man är särskilt känslig för mögel bör man även använda något annat skydd, till exempel andningsskydd.
Efter rengöringen och skyddandet kan materialet flyttas till ett förvaringsutrymme med lämpliga förhållanden.
Det utrymme där det mögliga materialet har förvarats ska rengöras noggrant för att avlägsna eventuella mögelsporer som spridit sig i utrymmet. För säkerhets skull är det bra att dammsuga det övriga mögelfria material som förvarats i samma utrymme. För rengöring av mögelfritt material, till exempel handlingar i förvaringsboxar, räcker det med att dammsuga boxarnas yttre ytor. Det arbetsutrymme som använts för mögelrengöringen ska också städas noggrant.
Metoder för rengöring, gasbehandling och desinficering som är skadliga för arkivmaterial
Vid rengöring av material som arkiveras i analog form får man inte använda metoder för rengöring, gasbehandling och desinficering som innehåller oxiderande gaser och kemikalier, såsom peroxidföreningar och ozon. Användningen av ovannämnda metoder har motiverats med deras förmåga att avlägsna lukt och skadliga mikrober. Därför har till exempel ozon använts vid vatten- och luftrening. I höga koncentrationer är ozon dock mycket skadligt för både människor och arkivmaterial.
Ozonet sönderdelas snabbt i luften, men samtidigt oxiderar det organiska material kraftigt. Ozon orsakar oxidering av papper i arkivmaterial, vilket leder till gulning, försurning och slutligen skörhet av papperet samt förändringar i märkningsämnena. Ozonets inverkan tillsammans med andra oxiderande gaser och organiska föreningar (VOC) som frigörs ur papper kan vara större än enbart ozonets – då kan även små koncentrationer vara skadliga. Organiska föreningar och syror frigörs ur arkivmaterial även genom naturligt åldrande. Undersökningar har visat att det endast får finnas mycket låga koncentrationer av ozon, peroxidföreningar och andra skadliga luftföroreningar i förvaringsutrymmen för arkiverat material.
Om arkivmaterialet har avlägsnats från utrymmet, kan utrymmet rengöras även med ovannämnda metoder. Då ska man dock säkerställa att förhållandena i förvaringsutrymmet är lämpliga innan man flyttar arkivmaterialet tillbaka till utrymmet.
📑 Minneslista
✔️ Mögel är mikroorganismer, det vill säga mikrober. Möglets skadeverkningar för människor framkommer när mögel växer på platser där det orsakar hälsoproblem eller skadar material till exempel i byggnader.
✔️ Analoga arkivmaterial är i regel material i pappersform, som är känsligt för förändringar i förvaringsförhållandena. Felaktiga förvaringsutrymmen eller vattenskador äventyrar bevarandet av material som ska arkiveras i analog form genom att det utsätts för mögelproblem.
✔️ För att förhindra mögelproblem ska man se till att det finns lämpliga arkivutrymmen och att det finns beredskap för oväntade situationer.
✔️ Problem med inomhusluften i olika byggnader innebär dock inte nödvändigtvis att det arkivmaterial som förvaras i lokalerna är mögligt, utan det kräver alltid att materialet blivit blött eller att luftfuktigheten varit hög i en lång tid.
✔️ Tillväxtförhållandena är gynnsamma för mögel om luftens relativa fuktighet överstiger 65 procent och temperaturen ligger mellan +4 och +30 grader. Observera att mögel kan växa även i mörker.
✔️ Det är svårt att identifiera mögel. När du misstänker att det finns mögel i arkivmaterialet, skydda dig själv och de övriga materialen samt utrymmena. Inhämta en bekräftelse på misstanken om mögel.
✔️ Mögelgifter kan absorberas också genom huden. Använd andningsskydd av minst klass FFP3 och vinylhandskar när du hanterar mögelmisstänkt eller mögligt material. Också andra skyddskläder för engångsbruk rekommenderas vid hanteringen. Se också till att använd skyddsutrustning förstörs på rätt sätt.
✔️ Det är bra att noga planera åtgärderna och stegen för rengöring av arkivmaterial innan arbetet påbörjas. I rengöringsarbetet ska särskild uppmärksamhet även fästas vid arbetarskyddet.
✔️ En del metoder för rengöring, gasbehandling och desinficering inverkar skadligt på arkivmaterialets beständighet.
✔️ Mögligt material ska alltid rengöras av en expert inom området som har behövlig kunskap om behandling av mögligt material och personligt skydd.
✔️ Det rengjorda materialet ska placeras i förvaringsmedel som uppfyller kraven i Riksarkivets anvisningar om skyddsmaterial